Läkemedelsbehandling

Kuvituskuva: Kaksi naista jumppamattojen kanssa hymyilee.

Läkemedelsbehandling

Det finns inget botemedel för minnessjukdomar, men i många fall kan man genom läkemedelsbehandling lindra symtomen och fördröja sjukdomsförloppet.

Läkemedel

Vid Alzheimers sjukdom skadas först och tydligast sådana nervnätverk i hjärnan som använder ämnet acetylkolin som transmittor, dvs. som budbärare mellan celler. En stor del av de nervbanor som är viktiga för minnesfunktionen använder just acetylkolin.

Största delen av läkemedlen vid Alzheimers sjukdom som finns på marknaden verkar genom att öka mängden acetylkolin i hjärnan för att hindra en snabb nedbrytning av detta. Då fungerar nervbanorna som är viktiga för minnet effektivare.

Denna grupp av kolinergika omfattar donepezil, galantamin och rivastigmin:

  • God effekt på kognitiva funktioner (som anknyter till minnet och informationshantering) och den dagliga funktionsförmågan hos en person som lider av Alzheimers sjukdom.
  • Det är klart till hjälp också vid Lewykroppssjukdom.
  • Det är till hjälp vid minnessjukdomar av blandform där det utöver Alzheimers sjukdom också finns förändringar som beror på någon form av rubbning i hjärnans blodomlopp.
  • Det finns också belägg för effekt vad gäller en ren blodkärlsrelaterad minnessjukdom.

Medicinering ska påbörjas i ett så tidigt skede som möjligt för att uppnå största fördel. Den framskjuter nedgången av funktionsförmågan och dygnetruntvården med 8–12 månader och eventuellt leder den också till att sjukdomen framskrider långsammare.

Det lönar sig i allmänhet att fortsätta medicineringen i långtidsvården. Det är också motiverat att påbörja medicineringen för en person som redan får tjänster via effektiverat serviceboende, om det uppkommer symtom som upplevs som besvärliga.

Memantin är ett läkemedel vid Alzheimers sjukdom som verkar på ett annat sätt. Det påverkar glutamatbalansen i hjärnan genom att påverka NMDA-receptorns funktion vilket i sin tur påverkar kognitionen och funktionsförmågan. Dess verkan är på samma nivå som kolinergika.

Biverkningar

Alla läkemedel har biverkningar. Dessa lindras dock ofta med tiden, och uppkomsten av dessa minskar då man långsamt höjer dosen. De vanligaste biverkningarna är magproblem, till exempel illamående, halsbränna och diarré. Dessa kan reduceras genom att ta läkemedlet efter måltider.

I allmänhet är dessa läkemedel uppiggande, men ibland blir effekten för intensiv vilket leder till ökad rastlöshet. I detta fall ska en minskning av medicineringen övervägas. Det finns skäl att prova på något annat läkemedel i denna grupp, om något preparat inte lämpar sig eller inte har inverkan.

Skrivet av neurolog, docent Kati Juva