/se/muistiliitto/vard-och-rehabilitering/anhorigvard/

Vertaistukea tarjolla

Tukea muistisairaan läheiselle:

Vertaislinja-tukipuhelin

p. 0800 9 6000

(maksuton, joka päivä klo 17-21)

 

Keskusteluja muistisairaille ja läheisille verkossa:

Vertaislinja-keskustelupalsta

 

Toimintaa ja tukea kaikille

muistiyhdistyksissä

 

Liity jäseneksi

Anhörigvård

En anhörigvårdare är en person som tar hand om en sjuk, invalidiserad eller åldrande närstående. Anhörigvårdaren kan sköta sin närstående på heltid eller sköta ett arbete vid sidan om vårdandet. Anhörigvård kan ta sin början överaskande och utan förvarning i samband med att en närstående insjuknar i en minnessjukdom, varvid anhörigvårdaren behöver stöd för att kunna orka och information om tillgängliga bidrags- och stödformer.

Kommunen beviljar stöd för anhörigvård efter prövning, när behovet av omsorg och vård ökat till att bli krävande och bindande, och vård som ges av anhörig är till fördel för den sjuke själv. Stöd kan sökas från den egna kommunens socialbyrå.

Ett avtal gällande anhörigvård uppgörs mellan anhörigvårdaren och kommunen, som bilagor till avtalet finns en vård- och serviceplan. I stödet för anhörigvård ingår vårdpenning, vilken betalas i enlighet med hur tungt arbetet är, och efter kommunens prövning. Vårdpenningen utgör beskattningsbar inkomst, och beloppet justeras årligen. Stödet för anhörigvård omfattar även lediga dagar som beviljas anhörigvårdare (minst 3 dygn/månad, om vården är kontinuerlig och bindande) och tjänster som beviljas den som vårdas (t.ex. måltids- och transportservice).

Det är ofta krävande, bindande och, speciellt då sjukdomen framskridit, tungt att fungera som anhörigvårdare, både mentalt och fysiskt. De är därför också mycket viktigt att anhörigvårdaren tar hand om sitt eget orkande och sitt eget välmående, eftersom en utmattad anhörigvårdare inte är till nytta för någon. Det är t.ex. bra att hålla fast vid sina egna vänner och hobbyn, och sträva till att dela vårdansvaret med andra. Anhörigvårdaren kan få värdefulla egna stunder om den minnessjuka personen besöker ett dagcenter eller ibland tillbringar tid med en släkting eller en bekant. Via den egna kommunens socialbyrå kan man också höra sig för om korttidsvård, antingen vid behov eller regelbundet återkommande. Kamratstöd i olika former har också visat sig vara ett bra sätt för många anhörigvårdare att orka med sitt ansvar. 

Anhörigvårdandet förändras i takt med att minnessjukdomen framskrider, och den sjukes behov av hjälp kommer sakta att öka. Det är bra att redan på förhand fundera kring sina egna gränser och även disketera situationen hemma med andra närstående. När de egna krafterna verkar börja tryta, är det bra att så fort som möjligt söka hjälp och stöd.

Sidan uppdaterad 6.2.2015

ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET
Pasilanraitio 9 B
00240 Helsinki, Finland

Telefon 09 6226 200 (mån-tor 10-14)
E-post toimisto(at)muistiliitto.fi

Alzheimer Centralförbundet rf är en patient- och anhörigorganisation som grundades 1988. Alzheimer Centralförbundet skall enligt stadgarna fungera som en folkhälso-, patient- och intressebevakningsorganisation för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. Förbundets mål är att främja de allmänna förutsättningarna för livskvalitet och välmående i denna målgrupp.