/se/muistiliitto/speciella-fragor/minnessjukdom-och-arbetslivet/efter-att-man-har-gatt-i-pension/

Vertaistukea tarjolla

Tukea muistisairaan läheiselle:

Vertaislinja-tukipuhelin

p. 0800 9 6000

(maksuton, joka päivä klo 17-21)

 

Keskusteluja muistisairaille ja läheisille verkossa:

Vertaislinja-keskustelupalsta

 

Toimintaa ja tukea kaikille

muistiyhdistyksissä

 

Liity jäseneksi

Efter att man har gått i pension

Jämfört med åldrande personer har minnessjuka i arbetsför ålder oftare bostads- och övriga eventuella lån, i vars återbetalningsförmåga man har inkluderat en tanke om förvärvsinkomst ända fram till ålderspensionen. Fastän den finländska socialskyddslagstiftningen garanterar en grundinkomst för pensionärerna är pensionen mindre för den som går i sjukpension än den skulle ha kunnat vara om hon skulle ha kunnat fortsätta i arbetslivet ända fram till ålderspensioneringen.

Pensionsformen för en arbetsför person som går i pension på grund av minnessjukdom är ofta sjukpension, eftersom han på grund av minnessjukdomen inte förmår sköta sina arbetsuppgifter. Då arbetsförmågan försvagas söker man ändå ofta först sjukdagpenning och eventuellt rehabiliteringsstöd på bestämd tid efter sjukdagpenningen, då personen är på rehabilitering eller hans rehabiliteringsmöjligheter utreds.

Rehabiliteringsstödet beviljas alltid för en bestämd tid och är lika stort som sjukpensionen. Om en minnessjuk inte kan fortsätta i arbetet ens med hjälp av rehabilitering kan hon gå i sjukpension.

Sjukpension kan erhållas via folkpensions- och arbetspensionssystemet. Folkpensionen garanterar en grundläggande utkomst för den som går i pension om han inte erhåller arbetspension överhuvudtaget eller om den blir liten. Folkpensionen beviljas och utbetalas av folkpensionsanstalten (FPA).

Till det pensionsskydd som handhas av FPA hör förutom folkpensionen bl.a. bostadsstöd för pensionstagare och vårdbidrag för pensionstagare, av vilka speciellt vårdstödet ofta berör en minnessjuk person. På basen av lagen om folkpension betalas även familjepensioner åt änkan/änklingen och barnet.

Arbetspensionerna intjänas via lönearbete och företagande och dessa handhas av ett flertal arbetspensionsinrättningar. Förutsättningarna för arbetslöshetspension är ungefär de samma inom alla arbetssektorer. Några skillnader finns dock i detaljerna då man jämför pensionerna på grund av arbetsoförmåga mellan den offentliga sektorn (såsom statens och kommunernas) och de privata sektorerna. Den mest centrala skillnaden hänför sig till definieringen av arbetsoförmågan.

Storleken på arbetspensionen bildas av arbetsförhållanden och den pension som förkovras via företagarverksamheten. I storleken på pensionen på grund av arbetsoförmåga inräknas även en del av den kommande pensionen, vilket kan vara avgörande speciellt i sådana framskridande minnessjukdomar som leder till arbetsoförmåga i tidig ålder. I dylika fall förkovras pensionen förutom av den verkliga arbetstiden dessutom även av den beräknade tiden, dvs. från tiden för pensionering ända fram till ålderspensionen.

Oberoende av den kommande pensionsrätten bör man beakta att det är vanligare för en minnessjuk person i arbetsför ålder att tvingas pensionera sig än för en som insjuknar i många andra långvariga sjukdomar och storleken på pensionen blir ofrånkomligen mindre än i situationer där yrkeskarriären skulle ha fortsatt fram till ålderspensionsåldern.

Sidan uppdaterad 24.2.2015

ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET
Pasilanraitio 9 B
00240 Helsinki, Finland

Telefon 09 6226 200 (mån-tor 10-14)
E-post toimisto(at)muistiliitto.fi

Alzheimer Centralförbundet rf är en patient- och anhörigorganisation som grundades 1988. Alzheimer Centralförbundet skall enligt stadgarna fungera som en folkhälso-, patient- och intressebevakningsorganisation för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. Förbundets mål är att främja de allmänna förutsättningarna för livskvalitet och välmående i denna målgrupp.