/se/muistiliitto/speciella-fragor/anpassning-till-sjukdomen/

Vertaistukea tarjolla

Tukea muistisairaan läheiselle:

Vertaislinja-tukipuhelin

p. 0800 9 6000

(maksuton, joka päivä klo 17-21)

 

Keskusteluja muistisairaille ja läheisille verkossa:

Vertaislinja-keskustelupalsta

 

Toimintaa ja tukea kaikille

muistiyhdistyksissä

 

Liity jäseneksi

Anpassning till sjukdomen

En framskridande minnessjukdom rubbar hela livsmiljön och utgör en ny situation, svår att prognostisera och ofta svår. Den sätter igång en omfattande anpassningsprocess, för vilken få har färdiga redskap eller beteendemönster. Det är tillåtet att behöva stöd och det är inte skamligt att söka stöd. Varje person har rätt att vara sårbar och svag och att få stöd då egna benen inte bär.

En minnessjukdomsdiagnos kan väcka de mest olika känslor hos den insjuknade och hans anhöriga. Alla känslor är tillåtna och normala. Det är ändå bra att skilja på sorg och depression: den först nämnda reaktionen hänför sig till sjukdomen och behöver ingen medicinering medan den andra är en allvarlig sjukdom som ofta kräver vård.

Reaktionerna kan även pejla vad andra kommunicerar om sjukdomen och insjuknandet: andras förfasande kan få den sjuka patienten att fundera på bedrövligheten i sjukdomen och inte känns det bra heller att man nedvärderar sjukdomen eller dess symptom. En realistisk och positiv livsinställning kan ge stöd för att fortsätta ett gott liv oberoende av sjukdomen.

Det stöd som erbjuds av experter kan underlätta anpassningen. Den insjuknade med familj behöver såväl kunskapsmässigt, psykiskt som praktiskt stöd och hjälp. Ta kontakt med närmaste minnes-/demensförening, som erbjuder kunskap och stöd i varje skede av sjukdomen.

Målsättningen med att anpassa sig till sjukdomen kan anses vara att blicken så småningom vänder framåt från sjukdomen och hur den fyller dagen. Med tanke på den framtida inriktningen kan det vara nyttigt med t.ex. en psykoterapeutisk diskussion och uppgörandet av ett vårdtestamente.

Man kan ändå inte alltid anpassa sig till sjukdomen. Målsättningen bör vara att tåla situationen och därigenom att lära sig att leva med sjukdomen. Man kan aldrig helt behärska livet men man kan påverka det och den egna inställningen och känslorna. Det finns alltid hopp, man kan klara av allting, man kan alltid göra något!

Insjuknandets kris

Den kris som hänför sig till insjuknandet fortskrider i allmänhet i följande skeden:

  • Chockskedet: "Det kan inte vara sant!
  • Reaktionsskedet: Känsloreaktion
  • Behandlingsskedet: Bearbetning
  • Skede av ny inriktning

Krisen släpper då ärendena blir behandlade.

Experter:neurolog Tuula Pirttilä, specialpsykolog i arbetspsykologi Kaarina Savolainen och familjepsykoterapeut Sanna Aavaluoma

Sidan uppdaterad 8.11.2013

ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET
Pasilanraitio 9 B
00240 Helsinki, Finland

Telefon 09 6226 200 (mån-tor 10-14)
E-post toimisto(at)muistiliitto.fi

Alzheimer Centralförbundet rf är en patient- och anhörigorganisation som grundades 1988. Alzheimer Centralförbundet skall enligt stadgarna fungera som en folkhälso-, patient- och intressebevakningsorganisation för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. Förbundets mål är att främja de allmänna förutsättningarna för livskvalitet och välmående i denna målgrupp.