/se/muistiliitto/minnessjukdomar/minnessjukdomar-symtom/

Vertaistukea tarjolla

Tukea muistisairaan läheiselle:

Vertaislinja-tukipuhelin

p. 0800 9 6000

(maksuton, joka päivä klo 17-21)

 

Keskusteluja muistisairaille ja läheisille verkossa:

Vertaislinja-keskustelupalsta

 

Toimintaa ja tukea kaikille

muistiyhdistyksissä

 

Liity jäseneksi

Minnessjukdomar symtom

Minnessjukdomar har många typer av symtom. Det mest kända är försämrat minne och försämring av övrig kognitiv funktionsförmåga, men sjukdomen tar sig också uttryck på bredare front.

En framskridande minnessjukdoms individuella framskridande, och dess symtom, påverkas av bl.a.:

  • grundpersonligheten hos den som insjuknat,
  • det liv den som insjuknat levt, med alla dennes erfarenheter, känslor och inlärda vanor,
  • diagnostiserad minnessjukdom (var och en påverkar hjärnan via olika punkter och på olika sätt),
  • hur svår minnessjukdomen är,
  • kommunikationssvårigheter,
  • smärta, lågt blodtryck, trötthet eller annat obehag
  • närståendes/vårdares (negativa) inställning till den sjuke
  • utmaningar när det gäller att anpassa sig till sjukdomen,
  • känsla av trygghet, mängden stimuli och hur lugn/orolig miljön är, samt
  • hur vården och rehabiliteringen svarar mot individuella behov.

Ibland upplever de närstående att minnessjukdomen förändrar hela människan: hans/hennes natur, funktionssätt och beteende. Allt av den minnessjukas agerande bör dock inte tillskrivas sjukdomen, människan med hennes känslor och behov försvinner inte bakom sjukdomen.

När en minnessjuk människa beter sig på ett sätt som andra tycker är ”konstigt” eller avvikande från det tidigare, är det lätt att tänka att han/hon är "svårt minnessjuk" eller bara elak och medvetet besvärlig. Man säger att ungefär 70-90 % av minnessjuka i något skede av sjukdomen uppvisar beteende som kan benämnas beteendesymtom.

När man talar om beteendesymtom avser man bl.a. följande:

  • Depression
  • Apato
  • Oro
  • Ängslighet
  • Vandrande
  • Hallucinationer
  • Förändrad personlighet
  • Störningar i sömn- och vakenhetsrytmen

Speciellt inom medicinsk vetenskap och inom vårdvetenskap används termen "beteendesymtom". Med denna term beskriver man "upprepat, ur en utomståendes synvinkel sett besvärligt beteende, som berättar om en minnessjuks människas behov eller nöd och vilket belastar näromgivningen".

Termen beteendesymtom är dock missvisande och förbiser en minnessjuk persons personlighet och uttryckande av behov. En minnessjuk människa reagerar på de som inträffar i hans/hennes omgivning och på sina inre upplevelser precis som var och en av oss. Reaktionerna kan upplevas som obegripliga eller besvärande, men är ofta förnuftiga och logiska för den minnessjuke. 

Därför är sätt att bete sig och t.ex. utrycka känslor oftast inget man behöver behandla med mediciner. Medicinfri vård är oftast mest effektiv.

Ibland är dock den minnessjukes beteende en stor belastning för de närstående. I dessa fall är det skäl att tillsammans med en yrkesmänniska (t.ex. minneskoordinatorn, en anställd inom hemvården) diskutera vilka åtgärder som skulle göra att alla kunde ha det bra att leva i en gemensam vardag.

Sidan uppdaterad 16.8.2013

ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET
Pasilanraitio 9 B
00240 Helsinki, Finland

Telefon 09 6226 200 (mån-tor 10-14)
E-post toimisto(at)muistiliitto.fi

Alzheimer Centralförbundet rf är en patient- och anhörigorganisation som grundades 1988. Alzheimer Centralförbundet skall enligt stadgarna fungera som en folkhälso-, patient- och intressebevakningsorganisation för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. Förbundets mål är att främja de allmänna förutsättningarna för livskvalitet och välmående i denna målgrupp.