/se/muistiliitto/hjarnan-och-minnet/att-glomma/

Vertaistukea tarjolla

Tukea muistisairaan läheiselle:

Vertaislinja-tukipuhelin

p. 0800 9 6000

(maksuton, joka päivä klo 17-21)

 

Keskusteluja muistisairaille ja läheisille verkossa:

Vertaislinja-keskustelupalsta

 

Toimintaa ja tukea kaikille

muistiyhdistyksissä

 

Liity jäseneksi

Att glömma

Glömska är normalt – det händer oss alla, hela tiden. Normal glömska kan bero på många olika saker. För det mesta är det helt enkelt fråga om att vi aldrig satt saken ordentligt på minnet – fast vi egentligen trodde det.

Så kan det gå t.ex. om vi pluggar för en tent eller läser en roman, men samtidigt funderar på morgondagens inköpslista. Fast vi skulle läsa texten hur mycket som helst, fastnar inte informationen i minnet ifall tankarna är på annat håll. Det är alltså av central betydelse för minnets funktion hur vi riktar uppmärksamheten. Uppmärksamheten blir lätt försämrad t.ex. om man är trött, sjuk, har smärtor eller är deprimerad. I dessa fall blir agerandet lätt tankspritt.

Vi glömmer alltså mycket information – namn, telefonnummer, kunskaper i biologi från skoltiden och vad vi gjorde på midsommarn för fem år sedan. Inlärda färdigheter försvinner dock inte så lätt, och utrycksättet ”det skall böjas i tid de som krokigt skall bli”, håller också ofta sträck. De saker som betyder mest i livet förvinner i almänhet inte heller ur minnet. Närstående vänners namn, minnen från den egna bröllopsdagen och doften från mammas förkläde stannar sannolikt kvar i minnet hela livet.

Men, ifall glömskan lir något som påverkar vardagen, och den tydligt tilltar jämfört med tidigare, bör det bakomliggande skälet utredas. Hjärnan och minnesfunktonerna förvåras t.ex. av vissa bakomliggande sjukdomar, berusningsmedel och av olämplig medicinering samt vissa typer av vitaminbrist (B1, B12, folsyra). Många olika områden i hjärnan deltar i minnesfunktioner, och minnet kan därför påverkas på olika sätt beroende på vilken punkt i hjärnan som skadas.

Man känner även ett antal teorier som gäller glömmande:

  • Enligt den s.k. försvagningsteorin förbleknar helt enkelt minnesmaterialet då det inte används och på så sätt stärkts på en lång tid. Den sak som finns i minnet försvinner sannolikt inte helt ur långtidsminnet, utan det krävs mera tid och ansträngning att hitta rätt rutt till denna information eller detta minne. Rätt tips, som t.ex. en doft som anknyter till ämnet, ett fotografi eller en människa kan dock göra att även ett gammalt minne kommer till liv.
  • Glömska kan även bero på att information stör annat minnesmaterial. Detta benämns för störnings- ellerinterferensteori. Detta kan inträffa t.ex. då när vi just har memorerat ett telefonnummer, men dörrklockan ringer innan vi hunnit trycka in numret i telefonen. Eller, omvänt: om vi öppnar dörren under det att vi hela tiden upprepar telefonnumret för oss själva, kanske vi i efterskott inte minst någonting av vad den människa som ringde på dörrklockan hade för ärende.
  • En ifrågasatt teori när det gäller glömska är den s.k.bortträngningsteorin, enligt viken tråkiga och obehagliga saker lättare glöms än sådadant som är behagligt. Bortträngningsteorin kunde t.ex. förklara varför vissa inte minns krigstider eller sin svåra barndom. Teorin har dock inte kunnat påvisas vara vetenskapligt korrekt.
Sidan uppdaterad 20.2.2014

ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET
Pasilanraitio 9 B
00240 Helsinki, Finland

Telefon 09 6226 200 (mån-tor 10-14)
E-post toimisto(at)muistiliitto.fi

Alzheimer Centralförbundet rf är en patient- och anhörigorganisation som grundades 1988. Alzheimer Centralförbundet skall enligt stadgarna fungera som en folkhälso-, patient- och intressebevakningsorganisation för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. Förbundets mål är att främja de allmänna förutsättningarna för livskvalitet och välmående i denna målgrupp.